Av Oskar Mörnefält

Publicerad 19 december, 2017 och uppdaterad 19 december, 2017

Nu är ett körschema för säsongen 2018 genomklubbat. Personligen gillar jag verkligen upplägget med några back-to-back-möten, en speciell derbyvecka, samt några matcher där man möts en gång i början av serien och en gång mot slutet av densamma.

Körschema 2018:

8 maj: Vetlanda-Masarna, Västervik-Indianerna, Smederna-Dackarna, Lejonen-Rospiggarna.

15 maj: Dackarna-Lejonen, Indianerna-Smederna, Masarna-Västervik, Rospiggarna-Vetlanda.

22 maj: Västervik-Vetlanda, Smederna-Masarna, Lejonen-Indianerna, Dackarna-Rospiggarna.

29 maj: Indianerna-Dackarna, Masarna-Lejonen, Vetlanda-Smederna, Rospiggarna-Västervik.

5 juni: Uppehåll för lag-VM.

12 juni: Smederna-Västervik, Lejonen-Vetlanda, Dackarna-Masarna, Indianerna-Rospiggarna.

19 juni: Västervik-Smederna, Vetlanda-Lejonen, Masarna-Dackarna, Rospiggarna-Indianerna.

26 juni: Reservdag.

3 juli: Lejonen-Smederna, Västervik-Dackarna, Indianerna-Vetlanda, Masarna-Rospiggarna.

10 juli: Smederna-Lejonen, Dackarna-Västervik, Vetlanda-Indianerna, Rospiggarna-Masarna.

17 juli: Indianerna-Masarna, Dackarna-Vetlanda, Lejonen-Västervik, Smederna-Rospiggarna.

18 juli: Masarna-Indianerna, Vetlanda-Dackarna, Västervik-Lejonen, Rospiggarna-Smederna.

24-25 juli: Reservdag.

31 juli: Dackarna-Indianerna, Lejonen-Masarna, Smederna-Vetlanda, Västervik-Rospiggarna.

7 augusti: Vetlanda-Västervik, Masarna-Smederna, Indianerna-Lejonen, Rospiggarna-Dackarna.

14 augusti: Lejonen-Dackarna, Smederna-Indianerna, Västervik-Masarna, Vetlanda-Rospiggarna.

21 augusti: Masarna-Vetlanda, Indianerna-Västervik, Dackarna-Smederna, Rospiggarna-Lejonen.

Av Oskar Mörnefält

Publicerad 6 november, 2017 och uppdaterad 6 november, 2017

Tjenare!

Tänkte bara skriva några rader om att den här bloggen förmodligen inte kommer uppdateras lika flitigt framöver eftersom jag drar iväg på lite semester i några veckor. Jag, sambon och ett annat par drar till Ivan Mauger-land för att bila omkring och se oss om och därefter kör vi ytterligare någon vecka i södra delarna av Crump-land.

Det är inte omöjligt att det landar någon uppdatering här i bloggen iallafall, men om det är tyst så vet ni varför.

Ha det riktigt gött så ses och hörs vi någon gång i december när jag är hemma igen!

Av Oskar Mörnefält

Publicerad 6 november, 2017 och uppdaterad 6 november, 2017

Efter några dagars stiltje börjar ryktena ta fart igen!

Några klubbar har ett par platser kvar att fylla under den sista månaden innan trupperna ska vara spikade 1 december. Men det här ryktet gäller inte en förare – utan en av landets största speedwayledare.

Mina källor säger att Piratledaren Stefan ”Ando” Andersson Skill inom kort kommer presenteras som assisterande lagledare (eller vilken roll man nu tänkt) åt Anders Fröjd i Lejonen.

Jag vet inte vad ni känner, men jag ser verkligen fram emot att se vad två så stora profiler kan åstadkomma med Gislavedklubben som verkligen behöver ett lyft för att på allvar locka tillbaka ortsbefolkningen till matcherna.

Under måndagskvällen har Anders Fröjd hört av sig och sagt att uppgifterna inte stämmer men att en annan profil kommer presenteras som ansvarig för knattar och juniorer. Vi får väl avvakta och se, helt enkelt.

Av Oskar Mörnefält

Publicerad 6 november, 2017 och uppdaterad 6 november, 2017

Lagen i elitserien är i full gång med att bygga sina trupper inför kommande säsong. I vanlig ordning tar jag en titt på lagen så här långt och rankar dem utifrån hur de ser ut just för tillfället. Saknas någon? Tveka inte om att höra av dig så fixar jag det så fort jag kan.

1. MASARNA
1. TAI WOFFINDEN 2.207
2. PRZEMYSLAW PAWLICKI 2,019
3. LINUS SUNDSTRÖM 1.859
4. ANTONIO LINDBÄCK 1.661
5. KIM NILSSON 1,422
6. ADRIAN CYFER 0.525
7.
8.
JESPER PERSSON 0,500
EMIL MILLBERG 0,500

2. ESKILSTUNA SMEDERNA
1. ANDZEJS LEBEDEVS 1.909
2. FREDRIK LINDGREN 1,865
3. NIELS-KRISTIAN IVERSEN 1,806
4. MIKKEL MICHELSEN 1,456
5. PONTUS ASPGREN 1,365
6. MICHAEL JEPSEN JENSEN 1,310
7. KRZYSZTOF BUCZKOWSKI 1,200
8.
ALEXANDER WOENTIN 0.500

3. ROSPIGGARNA
1. JASON DOYLE 2.276
2. ANDREAS JONSSON 1,642
3. ROBERT LAMBERT 1,565
4. MAX FRICKE 1.439
5. JACOB THORSSELL 1.362
6. SAM MASTERS 1,313
7. GLEB CHUGUNOV 1,250
8. KENNETH HANSEN 0,550
TERO AARNIO 0.500
FREDDIE ERIKSSON 0,500

4. DACKARNA
1. PATRYK DUDEK 1.987
2. MACIEJ JANOWSKI 1,859
3. GREG HANCOCK 1,800
4. OLIVER BERNTZON 1.239
5. KACPER GOMOLSKI 1,130
6. PAWEL PRZEDPELSKI 1.077
7. JOEL KLING 0,776
8.

5. LEJONEN
1. PIOTR PAWLICKI 2.250
2. CHRIS HOLDER 1.651
3. TIMO LAHTI 1,509
4. MAKSYM DRABIK 1.439
5. FREDERIK JAKOBSEN 1.250
6. KACPER WORYNA 1,179
7. OSKAR FAJFER 1,079
8.
KENNY WENNERSTAM 0,500
ALEXANDER EDBERG 0,500
CHRISTOFFER SELVIN 0,500
JONAS JEPPESEN 0,500

6. VÄSTERVIK
1. NICKI PEDERSEN 2,035
2. GRZEGORZ ZENGOTA 1.733
3. BARTOSZ SMEKTALA 1,697
4. PETER KILDEMAND 1,605
5. PETER LJUNG 1.431
6. MAKSIMS BOGDANOVS 1,235
7. MIKKEL B JENSEN 1,017
8. MAGNUS KARLSSON 0,613
DANIEL HENDERSON 0,500
ANTON KARLSSON 0,500
HENRIK BERGSTRÖM 0,500
PHILIP OLOFSSON 0,500
ALEX JOHANSSON 0,500

7. ELIT VETLANDA
1. BARTOSZ ZMARZLIK 2.282
2. SZYMON WOZNIAK 1.776
3. BRADY KURTZ 1,616
4. TOBIASZ MUSIELAK 1,357
5. TOMAS H JONASSON 1.323
6. JONAS DAVIDSSON 1,319
7.
8.
FILIP HJELMLAND 0.500
JOHAN JENSEN 0.500

8. INDIANERNA
1. PIOTR PROTASIEWICZ 1.887
2. VACLAV MILIK 1,722
3. KENNETH BJERRE 1.719
4. ADRIAN MIEDZINSKI 1.711
5. ANDERS THOMSEN 1.522
6. BJARNE PEDERSEN 1,180
7. VICTOR PALOVAARA 1.000
8. LUDVID LINDGREN 0.946
VIKTOR BERGSTRÖM 0.500
JONATHAN GRAN 0,500

Av Oskar Mörnefält

Publicerad 28 oktober, 2017 och uppdaterad 28 oktober, 2017

Jason Doyle är världsmästare 2017 och ingen i hela världen missunnar honom det, antar jag. I samband med sista deltävlingen, där Doyle stod överst på pallen i själva deltävlingen (något jag inte alls såg komma då jag trodde att han skulle köra på säkerhet för att säkra de där poängen som behövdes) stod det också klart vilka några av förarna blir i GP-serien 2018.

Här är de redan klara förarna:

1. JASON DOYLE, AUSTRALIEN
2. PATRYK DUDEK, POLEN
3. TAI WOFFINDEN, STORBRITANNIEN
4. MACIEJ JANOWSKI, POLEN
5. BARTOSZ ZMARZLIK, POLEN
6. EMIL SAYFUTDINOV, RYSSLAND
7. MATEJ ZAGAR, SLOVENIEN
8. FREDRIK LINDGREN, SVERIGE

Förare som kvalat in från GP Challenge:

9. PRZEMYSLAW PAWLICKI, POLEN

10. ARTEM LAGUTA, RYSSLAND

11. CRAIG COOK, STORBRITANNIEN

Potentiella wildcards:

Det är här fakta går över till spekulationer. Fyra permanenta wildcards ska delas ut och här listar jag förarna som JAG, i tur och ordning, tror blir nominerade:

1. GREG HANCOCK, USA

Att en av speedwayens största profiler, som fick säsongen förstörd på grund av skada, får ett av de där fyra wildcardsen tar jag för givet.

2. MARTIN VACULIK, SLOVAKIEN

Vaculik blev nia i ett otroligt starkt startfält den här säsongen och borde rimligtvis erbjudas en plats även till nästa säsong.

3. ANDZEJS LEBEDEVS, LETTLAND

Lebedevs har varit en av världens hetaste förare den här säsongen och gjort stora avtryck i såväl lag-VM som i serierna men krönte framför allt sin säsong med EM-guld.

4. NICKI PEDERSEN, DANMARK

Nicki är Nicki – och jag tycker att han saknats något otroligt i både GP-serien och i elitserien den här säsongen. Inför GP-säsongen fick han ett wildcard men har tyvärr inte kunnat köra många av tävlingarna på grund av svåra skador. Till nästa säsong är han tillbaka i elitserien, tack vare Västervik, och jag hoppas att vi får en se en pånyttfödd Pedersen även i GP-serien.

NOTERINGAR:

Danskarna: Om man väljer att inte ge Nicki Pedersen ett wildcard så kan man åtminstone räkna med att det är någon annan dansk som får det istället. Ingen dansk är i nuläget kvalificerad för 2018 och bästa alternativet till Nicki Pedersen vore förmodligen Peter Kildemand.

Svenskarna: Sedan man införde GP-serien har den alltid bestått av minst två svenska förare. Jag har väldigt svårt att se att den gör det 2018. Antonio Lindbäck har inte visat att han hör hemma där under säsongen. Näst på tur att bli svensk GP-förare anser jag att Linus Sundström är – men jag ser tyvärr inte hur han skulle kunna väljas före någon av ovanstående förare.

Övriga nationer: Jag vill se Vaclav Milik (Tjeckien) i GP-serien, men tror samtidigt att han här utkonkurreras av Vaculik och Lebedevs. Chris Holder är ett långskott som skulle kunna erbjudas en plats av ren gammal vana för arrangörerna.

VILKA TROR OCH HOPPAS NI NOMINERAS TILL NÄSTA SÄSONG?

Av Oskar Mörnefält

Publicerad 12 oktober, 2017

Snitten ställer till det inom svensk speedway, men det är knappast någon nyhet. Förare som är bättre än en del som redan fått nytt kontrakt tvingas stå utan klubb för att de inte anses leva upp till det snitt de skaffade sig föregående säsong.

En stor del i det ligger i omräkningen av snitt från övriga ligor till den svenska. När en polsk förare skriver på för sin första säsong i Sverige tar han med sig sitt polska snitt rakt av medan exempelvis Storbritannien, Danmark och andra ligor har ett omräkningssystem baserat på ligornas standard.

Det finns förstås en hel del att uppdatera i regelverket här. Polen har, sedan några säsonger tillbaka, redan slopat snittet. Dessutom har klubbarna i Ekstraliga krav på sig att köra med polska juniorer på plats 6 och 7 i laget – på många sätt likt reservplatserna här i Sverige. Efter polska juniorer, till stor del, möter andra polska juniorer i högstaligan gör det förstås att de bästa juniorernas snitt skjuter i taket.

En åsikt i det hela är förstås att det kan vara ganska bra. Att utländska juniorer generellt sett kommer hit med ett snitt som är betydligt högre än om man jämför med en lika bra svensk junior.

Men de som verkligen gynnas av det här är förstås de utländska medelförarna. De som kommit upp i 30-årsåldern, som varit ute i olika europeiska ligor ett tag och som nu hittat balans i snitträkningen. Jag är inte för att man skeppar in alla utländska juniorer i elitserien, men visst fan är de många gånger mer intressanta att se än polska medelåldersmän som kommer hit och snittar runt en poäng per heat?

Många klubbar har hittat ett sätt att komma runt den här problematiken. Många klubbar i elitserien låter utländska talanger som de är intresserade av köra en säsong i allsvenskan och på så sätt köra ner sitt snitt till ett mer gynnsamt sådan till den säsongen det är dags att lotsa in dem i elitserien.

Ett exempel:

Elit Vetlanda har precis plockat in australiensaren Brady Kurtz med ett ingångssnitt på 1,616. Jag tycker att Kurtz är en intressant förare, men jag ser inga som helst möjligheter för honom att leva upp till det snittet 2018.

Några veckor tidigare presenterade Lejonen polska talangen Kacper Woryna – en förare som många redan nu håller en bit före nämnda Kurtz. Men till skillnad från Kurtz ingångssnitt på 1,616 kommer Woryna in i elitserien med snittet 1,179, just för att han tagit ett ”hundår” i allsvenskan innan han värvas till elitserien. Att Anders Fröjd är lagledare i både Griparna (där Woryna körde i fjol) och Lejonen (där han kör nästa år) är knappast någon slump.

Inget konstigt i sig, reglerna tillåter det och ingen klubb har gjort några fel. Jag skulle snarare påstå att det är en smart väg att gå för att knyta till sig de talanger man vill ha utan att behöva se dem ha svårt att leva upp till sitt snitt i elitserien.

Men har man dessa regler får allsvenskan också finna sig i att vara en ren farmarliga till elitserien.

Nå ja, i grund och botten är det ju snittreglerna som är problemet. Min förhoppning är att de är bortplockade inom ett par säsonger och jag tror det skulle leda till åtminstone följande:

• Förare förhandlar om sin lön med klubbarna utifrån prestation – inte hur gynnsamt snitt de har. Det är inte rimligt att en förare med 2,000 i snitt är mindre värd ekonomiskt än en förare som, efter en mindre bra säsong, kommer in med 1,500 i snitt bara för att han enklare kan pusslas in i laget.

• Klubbarna kan satsa mer långsiktigt på de förare de verkligen vill ha och skriva kontrakt över flera år utan att behöva oroa sig för att aktuell förare inte längre passar in i snittpusslet efter första säsongen. Förutom att detta sparar pengar när kontrakt inte ska omförhandlas inför varje säsong skapar det även mer lagkänsla och profiler för klubbens supportrar.

• En motåsikt mot slopat taksnitt är att en och samma klubb kan värva ihop de bästa förarna. Låt dem göra det då, om de nu så gärna vill det. Mycket viktigare än vilka förare som kör var tycker jag är att var och en av klubbarna tar ansvar för sin ekonomi och inte drar på sig kostnader som äventyrar föreningens framtid. Detta fungerar långt bättre i samtliga lagidrotter i Sverige än speedway, så varför skulle det inte kunna fungera här också?

Av Oskar Mörnefält

Publicerad 10 oktober, 2017

Avtalet mellan svenska elitserien och CMore löper ut efter 2017. Men enligt rapporter ska ett nytt tv-avtal snart vara på plats för elitseriespeedwayen. Mycket mer än så vet jag tyvärr inte. Så om det blir CMore, något annat tv-bolag eller via svemoplay.se man får följa speedwayen är oklart – men den ska kunna följas via tv.

Svaren jag har fått av de som jag pratat om angående detta är fåordiga och vill inte säga så mycket, men känslan jag har fått är att det handlar om en ”riktig” tv-kanal som just nu förhandlar om rättigheterna.

Av Oskar Mörnefält

Publicerad 8 oktober, 2017

Västervik presenterade först Peter ”Kung” Ljung och sedan Grzegorz Zengota och gav, enligt mig, sig själva en väldigt bra start på bygget inför 2018.

Peter Ljung är ju så mycket ”no-brainer” det bara kan bli för Västervik. Han kan klubben utan och innan, är älskad av supportrarna och är en svensk förare som det gäller att bygga omkring. Jag är lite osäker på att Ljung är tänkt som nummer 1 eller 2 i Morgan Anderssons tilltänkta startsjua, men det lär visa sig inom kort.

När det gäller värvningen av Grzegorz Zengota från Vetlanda vill jag hylla även den. Zengota fick aldrig, åtminstone inte på riktigt allvar, chansen i Elit Vetlanda. Helt naturligt, förstås, eftersom laget hittade ett segrande koncept utan honom i laget. Zengota är en väldigt bra förare, även om jag tycker att han snittmässigt ligger lite över vad jag tror han presterar under 2018. Vid sidan av banan är det en bra kille som är skolad i den polska proffsigheten och det är knappast till hans nackdel att han pratar bra engelska – något som inte gäller alla polska förare.

Med tanke på Zengotas snitt (1,733) måste han väga upp en av heatledarplatserna i Västervik. Jag tror som sagt att han lyckas, men jag blir inte förvånad om han ligger lite under sitt ingångssnitt.

Vid sidan av Zengota och Ljung ska det förstås in minst en, men förmodligen två, heatledare till.

Jag har ganska säkra uppgifter som säger att Västervik arbetar väldigt hårt för att knyta Emil Sayfutdinov till sig. Ryssen har ett väldigt lockande snitt inför nästa säsong efter att inte riktigt ha levererat i Piraterna i år. Det har varit en del strul kring team Sayfutdinov i en del klubbar – men jag förstår faktiskt inte riktigt varför. I mina ögon är Emil en ganska blygsam kille som dock alltid gör ett bra jobb och som är en skön snubbe vid sidan om hojen.

Nackdelen med Sayfutdinov är att han har ett rykte om sig att vara förhållandevis dyr. Sayfutdinov ville tillbaka till Vetlanda inför nästa säsong men där har klubben tackat nej av ekonomiska skäl.

En annan förare, där jag också har bra källor, som Västervik jagar är Joel Andersson. Det är ju helt naturligt i och med att Andersson var med och körde upp klubben i elitserien.

En annan potentiell heatledare som Morgan Andersson åtminstone lär titta på är Niels-Kristian Iversen som kört i Västervik tidigare. Om kontakt tagits har jag dock inte en aning om.

Av Oskar Mörnefält

Publicerad 5 oktober, 2017

Lejonen har sedan tidigare Maksym Drabik och Chris Holder under kontrakt. Under torsdagen presenterade Anders Fröjd även dansken Frederik Jakobsen och säger samtidigt att truppen är klar men att man väntar med att presentera dem till framöver.

De uppgifter jag har om Lejonens kommande trupp är att Piotr Pawlicki redan skrivit på för två nya år i Gislaved. Den signingen känns redan som allmänt känd och det är heller inga konstigheter att Lejonen behåller honom. Pawlicki är riktigt omtyckt i Gislaved, både av klubben och av supportrarna.

Det är heller ingen jätteskräll att Lejonen sett till att skriva kontrakt med Kacper Woryna (1,179) och Oskar Fajfer (1,079), som båda körde för Griparna i allsvenskan i år. Anders Fröjd är ju lagledare även där – så det känns helt naturligt. Både Fajfer och Woryna är två riktigt lovande polska förare med all potential i världen att kraftigt höja sina snitt under den kommande säsongen.

Så långt skulle det ge Lejonen sex förare inför 2018. Vilka det handlar om i övrigt vet jag inte, men självklart är det svenskar som saknas. Min gissning är att Mattias Törnblom kör vidare i Lejonen och att man har ytterligare en svensk klar, eventuellt Magnus Karlsson. Eftersom Fröjd säger att truppen är klar tror jag inte Oliver Berntzon landar i moderklubben.

Lejonen borde göra allt de kan för att behålla Christoffer Selvin som mycket väl kan vara med och konkurrera om en plats på reservplats i Lejonen 2018.

Av Oskar Mörnefält

Publicerad 5 oktober, 2017

Dackarna har de senaste dagarna tappat både Peter Ljung (till Västervik) och Fredrik Lindgren (med största sannolikhet till Smederna).

Man kan förstås ana en viss panik i Målillaklubben som under 2017 var en av klubbarna som hedersamt ställde upp med tre svenskar i precis varenda match.

Framtidsmannen Joel Kling har ännu inte skrivit nytt kontrakt, och även om jag hört det ryktas om att han kan välja Västervik istället, förutsätter jag att han blir kvar i Dackarna. Dackarna satsade på Kling hela vägen under 2017 och så länge Dackarna erbjuder nytt kontrakt (varför de nu inte skulle göra det?) känns det rimligast för Kling att stanna.

Men det behövs förstås en, helst två, mer etablerade svenska förare också.

Jag har källor som säger att Dackarna är väldigt måna om att knyta Kim Nilsson, senast i Masarna, till sig till nästa säsong. Den värvningen verkar logisk på alla sätt och vis.

Masarna ska tydligen tveka på om Nilsson ingår i deras planer för 2018 och jag kan redan här och nu säga grattis till det lag som får honom signad för nästa säsong. Kim Nilsson är nämligen en förare som, om jag var lagledare för valfritt lag, skulle försöka få signad för de kommande tre åren.

Jag tror stenhårt på att Kim Nilsson, som redan har rutin och uppträder proffsigt, tar ytterligare kliv de kommande säsongerna och befäster sin plats bland Sveriges främsta speedwayförare.

Ser man på hela problemet ur Dackarnas perspektiv är Kim Nilsson en förare som man nära på måste signa – åtminstone om klubben har för avsikt att köra med tre svenska förare även nästa säsong.

I övrigt verkar det, om jag ska tro på de uppgifter jag fått, som att Pawel Przedpelski mer eller mindre är klar för körning i Dackarna nästa säsong.