Två sömnlösa reportrar på McDonalds i Västerås

Utan sömn och lite upp och ner. Men vi är glada ändå!

 

Under tisdagskvällen var jag och kollega Fredrik Johansson i vanlig ordning på speedwayresa. Vi såg Elit Vetlanda förlora mot Masarna med 41–49 och tyckte det där vanliga med att skriva, fota och tycka gick ovanligt smidigt.

Tji fick vi.

Avesta innebär en av säsongens allra längsta speedwayresor. Men exakt så lång som just den här resan blev var vi inte riktigt förberedda på.

Strax söder om Västerås kom ett stackars litet rådjurskid på den väldigt dumma tanken att ge sig ut mitt på E18. Vi väjde, men tyvärr hade det lilla rådjuret samma tanke och det sa pang.

Det stackars lilla rådjuret somnade in på plats medan vi klarade oss oskadda. Värre var det dock med bilen.

På något sätt lyckades smällen, förutom att orsaka lite plåtskador samt en förlorad regplåt, även fixa en punktering av den grövre sorten. Där stod vi mitt i natten och tänkte att det inte var den smidigaste av platser eller tider att byta däck intill vägkanten.

Det var det inte heller.

För bilen var inte utrustad med något reservdäck och den där lagningssatsen som ska vara så bra visade sig vara allt annat än bra.

Det blev bärgning. Men först någon timma efter själva smällen eftersom platsen vi stod på tydligen inte fanns i databasen.

Till slut hittade herr bärgare oss. Planen var då att ta in på något av Västerås hotell – trodde vi.

Det visade sig nämligen att Västerås måste vara en av Sveriges mest besökta städer för inte ett enda hotellrum fanns ledigt. Herr bärgare, som kallade sig själv Sebbe, var en trevlig prick som förutom att se till att bilen kom till verkstad även var mån om att situationen skulle lösa sig för oss. Han körde runt oss till hotell efter hotell, men det blev till att vända i entrén gång på gång. Vi plockade upp våra telefoner och började ringa de återstående hotellen ett efter ett, men det var lika fullt där.

Då återstod bara en sak. Att försöka få tag i en hyrbil. Problemet låg egentligen inte i att klockan hade börjat närma sig 02.00, utan snarare att det tydligen hyrs väldigt många bilar i Västerås. Det fanns nämligen inte en enda att tillgå på en enda firma.

Sebbe, som säkerligen börjat tröttna lite på att vara en räddare i nöden och längtade hem till sin säng, släppte av oss vid stadens dygnet runt-öppna McDonalds. Det var vår idé, inte Sebbes.

På den där McDonalds-restaurangen har vi nu tillbringat natten. Först jobbade vi med lite olika saker för publicering framöver men vi har också försökt bedriva tiden på de flesta sätt vi kunde komma på, förutom att sova.

Nattmacka, kvällssnacks och frukost hann vi iallafall få i oss innan verkstaden öppnade idag på morgonen och det var dags att ta tjuren vid hornen igen.

Efter mycket om och men visade det sig att mekanikern på den aktuella verkstaden var hemma på grund av sjukdom och att bilen inte skulle kunna bli fixad under dagen. Så efter många fler om och men, och ett 30-tal samtal, sitter vi nu i en hyrbil på väg hem till Småland igen.

Vi hoppas att historien slutar här någonstans cirka ett dygn efter att vi lämnade redaktionen, men man vet aldrig.

Så kan det vara ibland att vara sportreporter på resande fot. Och framför allt, det här kunde förstås gått mycket värre än det gjorde. Vi är glada och tacksamma för dygnet runt-öppna restauranger och skänker en tanke till det stackars rådjuret.

Nästa vecka gör vi ett försök att ta oss till och framför allt ifrån Hallstavik på ett lite smidigare sätt.

Kommentera artikeln

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kan använda följande HTML-taggar och -egenskaper:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>